Kortare resor till arbetsplatsen minskar påverkan på klimatet

Spårtrafik saknas på många håll i landet. Det kommer att ta tid innan alla har möjlighet att resa kollektivt. Bilresor till arbetsplatsen orsakar en negativ inverkan på klimatet. Ofta är bilresorna långa.
Hur ska detta problem lösas tills en optimal spårutbyggnad har skett? Det finns ett enkelt sätt, som är ekonomiskt fördelaktigt och som till en stor del kan vara en lösning.
Nämligen att uppmana människor att ta ett personligt ansvar för situationen och att planera sitt val av bostad och val av arbetsplats med större tanke på mer personlig nytta av en kortare arbetsresa.

Denna idé är så enkel att den har förbisetts. Det pekar också på en möjlighet för den enskilde att göra något för att bidra till ett bättre klimat.
I västvärlden flyttar vi så mycket som tio till femton gånger under en livstid. Varje år tas därför hundratals miljoner beslut om förändringar av bostadsort och om byte av arbetsplats.
Om fler av dessa förändringar på allvar i större utsträckning tog hänsyn till möjliga personliga såväl som klimatrelaterade vinster så skulle mycket vara vunnet.
Kortare resor till arbetsplatsen kommer också att innebära mer fritid för alla. Denna idé innebär därför en unik win-win-win situation för individen såväl som för samhället och klimatet.
Det finns också ett ansvar för arbetsgivare att se till arbetsresorna för de anställda inte blir för långa. Redan idag anställer inte vissa företag personal som bor för långt från jobbet. Många timmar om dagen för arbetsresa tar kraft från vad som blir gjort under arbetsdagen.
Nya arbetsplatser bör etableras nära där människor redan bor eller nya bostäder byggas i närheten av arbetsplatserna. Det är uppenbart att kortare resor till arbetet innebär inte bara ett bättre klimat utan också ökad produktivitet.

Till exempel, i Sverige bland andra länder, byggdes 1952 förorten Vällingby utifrån tanken på arbetsplatser, bostäder och butiker i samma område.
Ett nytt sätt att tänka på avstånden mellan bostäder och arbetsplatser och tillämpning av dessa tidigare tankegångar kommer att leda till minskade föroreningar och bidra till att minska den globala uppvärmningen.
Idag ses den västerländska livsstilen som attraktiv och den kopieras i nya ekonomierna. Världens klimat kan inte klara detta idag och ännu mindre i framtiden. Därför ligger det i vårt eget intresse att vara ett positivt exempel för andra delar av världen.
På samma sätt som kvinnans situation i samhällslivet har förändrats under gångna årtionden så kan resmönstret för våra arbetsresor förändras genom opinionsbildning.

Det är möjligt att beräkna att människor i de mest förorenande delarna av världen låt oss anta flyttar tio gånger under en livstid. Om de då allvarligt överväger den personliga nyttan av en kortare arbetsresa och som bonus erhåller mer fritid samtidigt som detta leder till ökad personlig produktivitet på arbetsplatsen så har man åstadkommit flera positiva saker. Den ökade produktiviteten kan förväntas ge en högre lön och lönsammare företag. Statens skatteintäkter blir större och ger förbättrade statsfinanser. Sist och inte minst utsläpp från bilar och bussar reduceras. En förkortning av arbetsresornas längd med hälften skulle resultera i en minskning av negativ klimatpåverkan som skulle vara synnerligen viktig.


50 eldrivna färjor (som i Köpenhamn) eller biogasdrivna till en kostnad av en miljard är ett alternativ till Förbifarten som kostar 30 miljarder.

Förslaget utesluter inte andra miljövänliga alternativ som spårtrafik.


Det mest naturliga transportsättet i Stockholmsområdet som ju ofta har kallats Nordens Venedig är på våra vattenvägar. Kostnaden 30 miljarder för Förbifarten skulle motsvara inköp av 1500 el- eller biogasdrivna färjor i samma storlek som Djurgårdsfärjorna. Så många behövs naturligtvis inte utan en bråkdel av dessa och kanske 50 färjor till en kostnad av en miljard skulle mer än väl kunna ge möjlighet till en avstressande arbetsresa med båt för alla som bor vid stränderna och på öarna i Mälaren och i den inre skärgården. Väljer man alternativet eldrift med laddning nattetid så fungerar batterierna samtidigt som barlast på fartygen.
Arbetsresande som istället för att söka sig ut till E 4 och andra stora trafikledar väljer att transportera sig på vattnet med färjor underlättar genomfart för långväga person- och godsttransporter.
Boende och arbetande i

Ekerö
Alby
Skärholmen
Bredäng
Mälarhöjden
Gröndal
Årstadal
Kungsängen
Kallhäll
Viksjö
Hässelby Strand
Nockeby
Smedslätten
Essingeöarna
Ulvsunda
Norr Mälarstrand
Söder Mälarstrand
Gamla Stan
Slussen
Stocksund
Djursholm
Ropsten
Lidingö
Frihamnen
Viggbyholm
Jarlaberg
Gåshaga
Hasseludden
Saltsjöbaden
Gustavsberg
Hemmesta

och i närliggande områden och på många andra ställen skulle kunna få en bekväm och klimatvänlig förbindelse till den centrala staden och andra platser.
Det skulle också ge staden en unik plats i världen som än mer av föregångare på miljöområdet.
30 miljarder skulle förstås också räcka till anläggning av lättillgängliga bryggor där sådana inte redan finns. Ett etablerat varv beräknar kostnaden för varje fartyg till 18-20 miljoner kronor. Det blir också stora belopp över till bemanning och drift av dessa fartyg.

En massiv satsning på eldrivna eller biogasdrivna färjor medför att privatbilismen minskar. Det underlättar för lastbilstransporter som får enklare att komma fram.
Även gods kan på sikt i ökad utsträckning transporteras sjövägen och varutransporterna rationaliseras med omlastningscentraler.

Miljövänligt drivna färjor kommer att innebära tillgång till ett flexibelt persontransportsystem när havsnivåerna höjs. För några år sedan var det nära att vatten kom in i tunnelbanan vid Gamla Stan. Förr eller senare översvämmas tunnelmynningar som denna.. I så fall vattenfylls delar av tunnelbanan.
Enbart Grönlandsisen som redan eroderar kraftigt skulle kunna höja havsnivån med 7 meter.
Med miljövänliga färjor kommer därför förutom tidigare nämnda fördelar att finnas tillgång till ett persontransportalternativ som är oberoende av höjda vattennivåer i Mälaren och Saltsjön.